Musikmissbruk

Jag har 1 (och absolut inte mer än en) dålig ovana i mitt liv som jag helt enkelt inte lyckas ta mig ifrån. Det faktum att jag alltid, ALLTID lyckas spela sönder riktigt bra låtar. För tillfället lyssnar jag på Iggy Pops Success för typ hundrade gången detta läsår. Började med att spela den inför varje tenta, och på varje tentafest, som en liten ego-boost men nu har jag helt tappat kontrollen. Börjat lyssna på låten i stort sett dagligen och häromdagen slutade den helt och hållet betyda någonting för mig. Försöker idag återfå känslan under dagen men utan vidare resultat. Go fuck a duck!

Någon som har nått nytt förslag på en vinnarlåt så mottager jag gärna förslag på min Facebook, vars användning också börjat gått en aning över styr (vilket jag givetvis aldrig skulle erkänna på en offentlig plats som denna, det vore ju ett vansinnigt socialt självmord)?

Imorgon börjar mitt sluta-snusa-på-vardagar-projekt! Tro mig, det kommer bli hårt och jag är jävligt glad att starta projektet på en torsdag eftersom det bara är 2 dagar kvar till helgen (eller rättare sagt en om man räknar fredag som helg, vilket jag givetvis gör).

Idag slog det mig förövrigt att vi har en tjej i klassen som är sjukligt likt Miss Li - sammanträffande? Jag får återkomma med ett slutgiltigt resultat efter vidare efterforskning.

NananananNANnanana

Hjärnsläpp.

Helt förstörd efter att ha behövt spendera en hel dag i en svettig föreläsningssal. Varför måste alla jävla läkemedel ha helt upp-fuckade namn som ingen människa i världen varken kan stava eller uttala? Känns helt orationellt och meningslöst och trots detta låter läkemedelsverket hysterin fortsätta. Det må vara ett i-lands problem, men ikväll ska i alla fall jag be till gud att Altargo och Alterflex kan fara åt helvete.

Jag och min studietrio började med läkemedelsräkningen idag också. Övningstal 1 tog oss 20 minuter att lösa (detta trots att Jocke suttit och sagt svaret om och om igen i dryga 2/3 av denna tid, vi hade helt enkelt för mycket stolthet för att lyssna på honom). Ingen vidare start. Vart har min mattekunskaper tagit vägen, hade ett distinkt minne av att jag var kung på matte under gymnasiet. Uppenbarligen hade jag fel, Håkan Björkman älskade kanske mig så mycket att han lät mig glida på räkmacka alla 5 kurser. . .?

I helgen blir det stora stolta LINKÖPING. Vem kommer och tar emot mig vid tågstationen?

Gah

Sâ katastrofal dâlig självdisiplin..

Måndag

Kul att väckarklockan ringde 07.00 imorse, jag var fortfarande obeskrivligt trött men tvingade mig själv att rulla ur sängen UTAN att snoosa (man vill väl inte komma försent första föreläsningen på nya kursen). Åt en stadig frukost helt enligt tallriksmodellen (läs tre knäckebröd med skinkost och en kopp te), fixade håret i en halvtaskig men charmig fläta och satte mig sedan framför datorn för att kolla vilket sal vi skulle befinna oss i.
Vad händer?
Jo, på schemat upptäcker jag följande:

1, Föreläsningen börjar inte förrän 10.15.
2, Föreläsningen börjar inte förrän 10.15 - TISDAGEN DEN JÄVLA SKIT 20 APRIL

Så nu sitter jag här och grämer mig i min egen olycka, inte kan jag somna om heller då jag numera är klarvaken. Den ända som kan få min själ levande ur de här är nog John Dahlbäck -> ge mig eller jag kommer förvandlas till ett EMO-barn förevigt!

Helgen har passerat oväntat smärtfritt, mycket kan man säga om tonårsstinna simmare och gnälliga tränare (inget illa menat) men ett gott skratt då och då kan de i alla fall framkalla.

Förövrigt, note to myself, gå aldrig (och då menar jag ALDRIG) på Ica Maxi med ett gäng understimulerade och godistörstande 17-åringa simmargrabbar. Skammen är obeskrivlig och jag har ärligt talat sett djur bete sig mer mänskligt.

Nu antar jag att ja måste göra något vettigt av den här dagen eftersom solen skiner - fan ta denna press!

hörs, eller?

2 seconds from a one minute man

helt ärligt, går det att tröttna på Ulf Lundell? Jag tror faktiskt inte det, framförallt inte nu när solen börjar leta sig tillbaka in i våra liv (bortsett från hagelskuren som nyss överraskade Uppsalaborna, eller såg jag i syne). Snart ska jag slänga mig på cykeln till Fyrishov och in i en minibuss till Motala-la-la-la, fortfarande inte ett dugg bitter, inte ett dugg! De hormonstinna simmarna kommer inte ens märka att jag är där, de kommer ha fullt upp med att springa omkring på kvällarna och försöka ta på varandra. Den som ändå vore 16 igen, allting var så spännande då!

Hursomhelst så kommer härmed den första officiella inbjudan till Cinco De Mayo, vilket betyder 5 maj för er som inte är spansktalande. När våra kroppar precis har börjat återhämta sig efter valborg är det dags att dyka ned i flaskan igen. Den här gången firar vi det underbart kriminella landet Mexicos nationaldag, givetvis med ett konstant flödande av Tequila och Corona (som förövrigt är min nya favorit dryck, bortsett från cola zero - vilket min visa syrra fortfarande hävdar inte är nyttigt att inta en halv-liter om dan av (men ack så fel hon har)) Kan man göra en parentes i en parentes?

Nu kom jag lite ur spår - temat är i alla fall "svettig mexikan" och efter en förfest hos mig beger vi oss ut i nationsmörkret! Jag återkommer om tid och plats, eller platsen är ju uppenbarligen hos mig, men ni förstår vad jag menar. . .

Hörs efter helgen - gör något osmakligt!

Skräckafton

Igår hade jag en riktig jävla skräckkväll (vilket givetvis resulterade i en sömnlös natt, men jag återkommer till det senare). Aftonen startades med Shutter Island på en sunkig och nedsvettad biografsalong. Fy för i fan vilken bra film, önskar lite bara att ja läst boken innan filmen, nu när man känner till hela twisten så kanske boken inte bli lika spännande.

Hur som helst så lovade mitt sällskap att filmen inte alls var läskig, men obviously så ljög han eftersom jag fortfarande slänger blickar över axeln för att kolla efter psykopater. Efter bion gick vi och käkade hamburgare på Upplandsnation och drack Carlsberg, samtalsämnet drevs givetvis in på rån och slagsmål och jag mindes Barcelona, svensken som knivrånad och sedan försvann spårlöst från jordens yta efter att ha lämnat vårt hostel vid halv tre på natten.

Kommer ni ihåg?

Vidare till Flogsta där The Uninvited väntade, ännu en jävla psykfallsfilm, denna var dock värre och när klockan slog tolv trodde jag seriöst för ett ögonblick att jag skulle sjunka genom jorden eller få en hjärtattack. Hur som helst hade jag tydligen legat och gnytt i sömnen och fått spontana epilepsianfall då och då på grund av mina mardrömmar. . . Jag vet att jag inte tål skräck och ändå gör jag så här mot mig själv, varför?

Skrev klart hemtentan igår och firade med årets första mjukglass nere vid ån! Värt med jordens största V! Idag blir det simmis, städ och tvätt - mindre värt.

Cheerio

Morgonstund har guld i mun

Har blivit förvisad till Motala simhall hela helgen och måste väl erkänna att jag känner mig måttlig förtjust över att sitta och svettas om det kommer vara så här fint väder. Dessutom är det ingen utav mina kära kollegor som ska med utan Elits tränarkår.
Kommer säkerligen bli många snabba och roliga lopp men de kommer fan inte väga upp misären att inte få vara ledig. Iof har jag inte några pengar kvar så jag hade väl ändå fått sitta och parkhänga, men hellre de än läktarhänga.
Inte mycket att göra åt och egentligen borde jag inte klaga utan bita i de sura äpplet och ställa upp för simmarna. Är nog bra att ja hänger med så ja kan styra och ställa lite!


Nu ska ja skriva klart Pierre-mother-fucking-kuk-Rivière, sen blir det nog en mjukglass på stan för att fira. Ikväll ska jag gå och se Flickan från ovan, hoppas den inte är allt för läskig. Man måste ju tänka på sin stolthet!

Oj vilket tråkigt inlägg, så går de när man ställer väckarklockan på 7.30 för att hinna plugga en ledigdag

Make up store

Har varit och blivit makead av proffsen, slampigt eller snyggt? Gränsen är hârfin och blicken avgör. . .