tisdag 29 oktober 2013

5 am

Asså ja är inte riktigt helt säker på vad min älskade kropp är ute efter just nu, MEN kan med all klarhet i hela detta universum understryka att mitt huvud börjar bli trött på att vakna 5 (läs 4.58) på morgonen.. v a r j e j ä v l a m o r g o n!! På riktigt skulle ja kunna extraknäcka som världsklocka, eller fröken ur..

Ok första dagen var de acceptabelt - hade några extra timmar på mig att fundera över livets mysterier och olösta gåtor.. Andra natten avverkade jag universums oändlighet och bästa botemedlet för HIV.. Nu, så här fjärde natten när meningen med livet känns rätt hyfsat självklart önskar ja mest att ja fick sova...... Snälla......

Har förövrigt inte hunnit understryka hur fruktansvärt lycklig ja är över att få träffa Nina.. Hon riktigt strålar av glädje och är vackrare än någonsin, (bara så du vet vad du kan vänta dig när hon kommer hem A :)) Jag är så stolt över att få vara hennes vän! Och framförallt att få copy cata hennes outfits..

Igår var vi o dansa salsa som sagt, värmde upp med lite mexikans öl och hemmalagade quesidillas.. för er som ännu inte fått smaka dom så måste ja upplysa att de e lite av min paradrätt.. Iof svårt att misslyckas med mat som innehåller sådana kopiösa mängder smältost! Anyhow så salsade vi skiten ur alla aussies (eller inte) och vid tolv var vi så pass svettiga att ingen ville bjuda upp oss längre.. kunde se avsmaken i deras ögon när de försökte lägga en hand på ryggen för att styra in en i en snurr eller två... Haha, de är då de e dags att gå hem!

Nu är klockan 5.51 - ska blunda ett tag till och se vad som händer.. Kanske, kaaaanske har vi lösningen till världsfred när ja öppnar ögonen igen....

Sov gott (de unnar ja er)

måndag 28 oktober 2013

Hear hear, give me some pumpkin beer..

Jaha hörrni, hur gick de där då?? 5 dagar i total tystnad.. inga ursäkter är godtagbara men hänsvisar till vårt motto.. Iof är väl att låta Sverige veta att man lever inte riktigt samma sak som att livsskryta.. eller??

Hursom helst har de fan varit full fart här från första sekunden vi satte foten i detta underbara land..

Jimmy kom självklart inte och hämtade oss på flygplatsen som han så hederligt lovat, han hade 'tappat bort' sin bil sen kvällen innan.. Dude, hur lyckas man tappa bort sin bil?? Och allt nojjande över tullen visade sig vara helt onödig spenderade tid eftersom jag och Hannah fick ta fast lane genom hela skiten.. måste faktiskt säga att jag nästan, NÄSTAN är lite besviken.. hade tom övat in ett litet tal för gränspolisen!

Vi tog ialf en taxi till Bronte beach, där James bor, taxichaffören blåste oss på 20 dollar men våra hjärnor var nere på lägsta verksamhetsnivå så vi fattade inte de förrän senare!

Hann med två timmars powernap och sedan lunch dusch innan vi begav hos hem till Ninas kollektiv för backyard bbq.. har ingen aning hur ja orkade men kvällen var FANTASTISK och dansskorna glödde innan vi slutligen åkte hem..

Söndagen spenderade på stranden och därefter tre rätters på Jamie Olivers italienska restaurang.. Igår var vi på comedy club och ikväll ska vi ut o dansa salsa..

Ölmagen är påbörjad och imorse drack ja, helt allvarligt, en öl till frukost.. bör dock tilläggas att klockan var halv ett!

Till Lena Söreke - Hannah har redan 1, 'tappat bort' sin kamera
2, gått vilse och
3, varit okapabel till att öppna en flaska iste....
Vad hände med de norrlänska bootcampet ;)

Peace out!!

Ps, ja gav en snus till en svensk kille i hissen på hostelet idag.. har aldrig sett en lyckligare man!

fredag 25 oktober 2013

Here we go again....

Hej och välkomna tillbaka kära vänner/bekanta/familj/främlingar och annat löst pack..
Dags för ännu en ny resa och därför ett skinande nytt kapitel i denna annars mest lösaktiga blogg! 

Kan väl säga att ja med åldern knappast blivit visare, eller för den delen lugnare.. Minns den gamla goda tiden när man var 21 (läs typ i förrgår) och levde efter de ständiga mottot att 'allting ordnar sig'. Vad hände med henne? Antar att hon fyllde 25 o lät livet ta slut :)

Hursomhelst så började trippen med vad som mycket väl kan benämnas som en troponinsläppsinfarkt (är de ens ett ord)... Ja och Hannah skulle checka in och när mannen i incheckningen drog våra pass i datorn kom de upp en stor röd varningstriangel på skärmen som löd 'VISA NOT ACCPTED, DO NOT BOARD'.. Ett hugg i bröstet och en tydlig strålande känsla bak mellan skuldrorna och ut i vänsterarmen!

Både Hannah och jag hade, på Hannahs initiativ, skrivit ut våra minst sagt godkända visum och efter 20 minuters konstant svettande så visade de sig att problemet låg i ett litet stavfel på våra efternamn.. Av med huvudet på den som bestämde att svenska alfabetet ska innehålla å ä ö, de FÖRSTA ja kommer avskaffa den dagen ja blir vald statsminister.....

Nu sitter vi ialf i Singapore o väntar på att få gå ombord på sista flighten mot Sydney! Vi har nyss ätit ris o suspekta djurkroppsdelar o nu tar vi de lugnt i snooze loungen..

Hannah hälsar..

Ps, temat för resan bestämdes på Helsinki airport efter att ja ställt till en scen som följd av att Hannah berättade en anekdot om vår gemensamma vän Dale som fått ett årgångsvin från de året att föddes och valt att INTE dricka upp de, utan spara för att kunna 'visa sina vänner flaksan'.. För att göra en lång historia kort så beslöt vi oss för att vara LIVSNJUTARE - INTE LIVSSKRYTARE!

Peace out for now <3