torsdag 30 december 2010

Det loser sig ta me fan alltid!

Det absolut basta jag lart mig under mina resor ar att inte oroa sig i onodan - i 99 fall av 100 sa loser de sig anda! Med de sagt vill jag tacka alla mina vanner som blev vackta genom mina panik telefonsamtal 06.00 pa tisdagmorgonen, dar det anda man kunde urskilja mellan snyftningarna var att New York flighten var installd och att jag skulle behova bli tvungen att fira nyar i ett minst sagt iskallt Sverige.

Hur som helst, efter bara ett litet telefonsamtal till American Airlines - god bless ur soul - blev jag ombokad till redan nasta dag! 11.45 hoppade jag pa nasta flight till London, vimsade runt lite pa Heathrow innan jag lyckades hitta transferbussen som tog mig till ett overnattningshotell. Pa grund av att batterierna i min telefon holl pa att ta slut ringde jag till receptionen inte mindre an tre ganger for att confirma mitt wake up call!

Nu sitter jag iallafall har med en stor skal yougurt och cap n crunch framfor mig och njuter av varmen i Boca Raton. Konstig nog kanns de nastan som att vara hemma. Att jag bara akt pa en liten "semester" de har halvaret och nu atervant till familjen Osbourne. Sjukt markligt.

Crystal jobbade igar sa hennes moster fick komma och hamta mig pa flygplatsen i sin gigantiska BMW jeep - akte som en kung (las pimp) hela vagen till deras hem. Hade helt arligt glomt bort vilka sjuka hus som ligger i de har omradet.

Efter en god middag och en cock-walk (vilket innebar att man gor varsin drink, helst vodka/tranbarsjuice, och sedan tar med den och gar ut med hunden) tog vi bilen till en Surfbar, lyssnade pa liveband, reaggea musik och drack 1 dollarsol (vilken innebar 7 kronor for en stor stark)....

LIVET AR FORBANNAT HARLIGT!

I eftermiddag packar vi in i bilarna och beger oss ned till KEY WEST, for att spendera nyaret tillsammans med Wolfpackganget..

Hors nar jag kommer hem!

lördag 11 december 2010

Oh boy.

Ikväll drar jag och gör gurkstaden osäker!

Gött mos, vi hörs i bakfyllan imorgon...