Igår hade jag en riktig jävla skräckkväll (vilket givetvis resulterade i en sömnlös natt, men jag återkommer till det senare). Aftonen startades med Shutter Island på en sunkig och nedsvettad biografsalong. Fy för i fan vilken bra film, önskar lite bara att ja läst boken innan filmen, nu när man känner till hela twisten så kanske boken inte bli lika spännande.
Hur som helst så lovade mitt sällskap att filmen inte alls var läskig, men obviously så ljög han eftersom jag fortfarande slänger blickar över axeln för att kolla efter psykopater. Efter bion gick vi och käkade hamburgare på Upplandsnation och drack Carlsberg, samtalsämnet drevs givetvis in på rån och slagsmål och jag mindes Barcelona, svensken som knivrånad och sedan försvann spårlöst från jordens yta efter att ha lämnat vårt hostel vid halv tre på natten.
Kommer ni ihåg?
Vidare till Flogsta där The Uninvited väntade, ännu en jävla psykfallsfilm, denna var dock värre och när klockan slog tolv trodde jag seriöst för ett ögonblick att jag skulle sjunka genom jorden eller få en hjärtattack. Hur som helst hade jag tydligen legat och gnytt i sömnen och fått spontana epilepsianfall då och då på grund av mina mardrömmar. . . Jag vet att jag inte tål skräck och ändå gör jag så här mot mig själv, varför?
Skrev klart hemtentan igår och firade med årets första mjukglass nere vid ån! Värt med jordens största V! Idag blir det simmis, städ och tvätt - mindre värt.
Cheerio
2 kommentarer:
haha klart vi minns barca!! oh yeah. sweet memories. tur att vi var så stabila å inte freakade... synd att inte alla var som vi.. oh what a wonderful world that would be. love and peace 4-ever ever! // din spyflugan
haha, med stabila menar du oooooooout in the blue eller. . .
Skicka en kommentar