Ok vänner, bekanta, familj och älskare.. Nu är vi här samlade igen, ett kärt återseende för vissa - ett välbekant skavsår i röven för andra. Oavsett vilken grupp ni tillhör så är ni ändå här på besök. Här för att ta del av våra äventyr i vad som för mig och Karin är helt orörd mark....
Har inte lång tid på mig att skriva, Karin står i duschen och tvättar av 18h ressmuts (ja är redan skinande ren) därefter ska vi dra oss ut mot spetsen av denna strip, som i mörkret ter sig obehagligt likt Las Vegas, och hitta ett ställe där vi skamlöst ska vräka i oss guacemole och smältost.. Känns förbannat skönt att vi ligger på samma nivå när de gäller ohälsosamt överätande :)
Hursomhelst började den här resan som de flesta mina andra - med oro och ångest..Incheckningen gick bra, visumet fungerade som de skulle den här gången (tack gode gud), däremot när mitt bordingkort skrevs ut stod de med STORA bokstäver SSS under mitt namn... Innan ja var i Filippinerna hade ja aldrig hört talas om detta fenomen, och önskar av hela mitt hjärta att ja aldrig fått veta vad de betyder! Tack Mulla och Digant för ni förstört mitt liv...Men eftersom charing is caring tänker ja nu delge er! SSSS kan man få utmärkt när man åker till USA, oftast pågrund av att man 1, har suspekt utseende/namn/ursprung 2, ser allmänt psyko ut eller 3, blir randomiserat utvalt av incheckningsmaskin (tror och hoppas ja tillhörde den senast nämnda kategorin)... Iallafall så står de för Subject för Special Security Screening - låter innebörden vara osagd.. Inte nog med de här, när vi efter många restimmar äntligen kommer fram till tullen i Mexico får ja ÄNNU en gång gå åt sidan och se mitt bagage bli upprivet och utslängt på ett bord framför ögonen på mig.... Aldrig känt mig så olaglig i hela mitt liv :)
Nu mat, sen sova, sen BEACHEN!
PEACE OUT!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar