Here we go again....

Hej och välkomna tillbaka kära vänner/bekanta/familj/främlingar och annat löst pack..
Dags för ännu en ny resa och därför ett skinande nytt kapitel i denna annars mest lösaktiga blogg! 

Kan väl säga att ja med åldern knappast blivit visare, eller för den delen lugnare.. Minns den gamla goda tiden när man var 21 (läs typ i förrgår) och levde efter de ständiga mottot att 'allting ordnar sig'. Vad hände med henne? Antar att hon fyllde 25 o lät livet ta slut :)

Hursomhelst så började trippen med vad som mycket väl kan benämnas som en troponinsläppsinfarkt (är de ens ett ord)... Ja och Hannah skulle checka in och när mannen i incheckningen drog våra pass i datorn kom de upp en stor röd varningstriangel på skärmen som löd 'VISA NOT ACCPTED, DO NOT BOARD'.. Ett hugg i bröstet och en tydlig strålande känsla bak mellan skuldrorna och ut i vänsterarmen!

Både Hannah och jag hade, på Hannahs initiativ, skrivit ut våra minst sagt godkända visum och efter 20 minuters konstant svettande så visade de sig att problemet låg i ett litet stavfel på våra efternamn.. Av med huvudet på den som bestämde att svenska alfabetet ska innehålla å ä ö, de FÖRSTA ja kommer avskaffa den dagen ja blir vald statsminister.....

Nu sitter vi ialf i Singapore o väntar på att få gå ombord på sista flighten mot Sydney! Vi har nyss ätit ris o suspekta djurkroppsdelar o nu tar vi de lugnt i snooze loungen..

Hannah hälsar..

Ps, temat för resan bestämdes på Helsinki airport efter att ja ställt till en scen som följd av att Hannah berättade en anekdot om vår gemensamma vän Dale som fått ett årgångsvin från de året att föddes och valt att INTE dricka upp de, utan spara för att kunna 'visa sina vänner flaksan'.. För att göra en lång historia kort så beslöt vi oss för att vara LIVSNJUTARE - INTE LIVSSKRYTARE!

Peace out for now <3