And so its decided...

Ok spontant så känner jag så här... Snart packar jag mitt liv och drar till Gotland, och därefter vidare ut i världen och därefter blir jag vuxen!

Vad händer liksom? Vem kunde tro de här för fem år sedan när jag och Linda satt på Bounty på Kuta och drack drinkar som om de vore vatten..

Tänkte i alla fall göra ett ärligt försöka att återuppta bloggen, lovar ingenting men vi får väl se hur de går..

Vi börjar med New York... New York, New York, New York... Herregud, jag blev kär i samma ögonblick som jag klev av planet! Jag kommer redogöra dag för dag om våra aktivteter - som en dagbok - fast i efterhand.

Jag och Jenni, min tappre reskamrat, vaknade upp efter en någorlunda lugn valborg (försökte hålla mig till folköl, gick INTE som jag tänkt mig). Vi tog våra extremt noggrant packade väskor och begav oss ut till Arlanda i god tid. Väl vid gaten ropar helt plötsligt högtalaren ut mitt namn - "Kan Kajsa Lönn komma till gate 63, Kajsa Lönn till gate 63, tack."

Givetvis blir jag på en gång alldeles kallsvettig och minns allt för väl den senaste gången mitt namn utropades på detta sätt, en kall decemberdag 2010 då jag minuten efteråt blev avkastad av planet och tappade en hel dag på min semester i Florida... Jag tittar på Jenni med ångest i ögonen. Antar att det är lika bra att gå fram.

Till min förvåning visare de sig dock att anledningen till sökandet efter mig var att som en fin gest (åt min far, som förövrigt är s t a m m i s på SAS) har den fina personalen uppgraderat våra lågt värderade ekonomibiljetter till den något finare Economy PLUS, vilket innebär benstöd, betydligt mer plats och sjukt godare mat... Kan det äntligen vara så att min förbannade otur har vänt? Återstår att se.

Som ni kanske förstår gick resan bra i övrigt, vi kollade på när Harry Potter försökte sig på en dramatisk skräckfilmatisering, vilket resulterade i ett oseriöst intryck av något som annars skulle varit en hyfsat bra film (tror den hette Women in Black för de intresserade).

Framme i New York tog vi en Shuttle Bus in till Manhattan, största misstaget e v e r. Alla gator är enkelriktade och vi blev självklaert avsläppta sist. Paret som steg av innan oss påpekade att bussresan tagit längre tid än deras flygresa dit. Dom var från KANADA!

Lägenheten vi hyrt var fin, skulle inte säga fräsch men man får väl vad man betalar för. I guess! På kvällen mötte vi upp Ebba och drog på roof bar o drack mojitos och åt snacks.


Fan ja har redan bloggkramp! Orkar inte mer.....

Peace Out

ps, klarade mitt praktiska prov idag!